Axa Fjällmaraton 2016

Det har inte varit någon fantastisk löparsommar. Till och från har jag ont i tårna i vänsterfoten, främst stortån. Det började efter Stockholm Marathon. Gör mitt bästa för att rehaba det. Dessutom har jag ett skadat muskelfäste i armen, tänk tennisarmbåge, efter att ha lyft en flyttkartong som jag försöker få bukt med. Jävligt tråkig och töntig skada men det gör ganska ont faktiskt och stör all annan träning lite. 

Efter Keb Classic så var tårna ett problem och de gjorde Fotrally till en ganska plågsam historia. Efter fotrally kändes det dock lite bättre. Jag har sprungit på lite lagom och till min förvåning gick det riktigt bra att köra på i bergen i Slovakien härom veckan. Det blev fem dagar på raken. Inte så långa pass, inga groteska höjdmeter men bra träning och det gick att köra på rätt så bra. 

Så var det dags för Axa och jag åkte upp till Åre utan några höga krav men jag ville gärna in på medaljtiden 5,30 i alla fall. 

Sov i tält på campingen i Åre och det var ok. Vädret var hyfsat och grannarna inte allt för stökiga men det var lite kallt de sista nätrerna så att kliva ur sovsäcken morgen för loppet var ingen hit.


Jag parkerade bilen vid målet i Trillevallen och tog bussen till Vålådalen med de andra löparna. Skönt att bara kunna köra hem direkt. 

I starten ver det mycket folk. Det är fyra år sedan jag körde sist så jag hade glömt av att det var så populärt. Över 1000 deltagare sa man. Jag ställde mig ganska långt fram men inte alltför långt för det hetsas ju en del och jag ville inte ta ut mig eftersom det bär uppför ganska direkt. Det gick rätt bra upp. Höll mig löpandes upp för Ottfjället men kände ändå att jag höll igen. Gjorde bort mig sist jag var med och sprang på alldeles för fort, särskilt ner från första berget då. Nu var det asfalterat första biten!? Och sedan var det en för mig ny väg på Ottfjället. Det är längre än man tror innan det börjar gå nedför men det kändes bra. Utförslöpningen däremot. Där gick det sänre. Jag var väl inte världssämst men det gick rätt sakta och lite stolpigt, vet inte vad som hänt. Passerades av massor med löpare. Försökte fokusera på att jag kommer ha igen det på de andra bergen och försökta springa på så avslappnat det går. Lite stök är det ber till Nordbottnen. Brant och blött. 

Nere vid kontrollen stannar jag bara hastigt för att fylla vatten. De thar blivit varmare än jag tänkt och det känns bra att fylla på lite utöver det jag fyllt i bäcksr längs vägen. Springer på så gott det går. Tar in en del platser men får traska bitvis upp. Väl uppe efter nästa kontroll uppe på Hållfjället så är det en ny sträckning igen. Jag som sett fram emot lättlöpt ner till Ottsjö. Nu är det istället en extra sväng upp på fjället. Lite stökigare och blötare men det går hyfsat än så länge och jag kommer ner mot Ottsjö och håller bra fart på vägen och upp för backen. Jäklar vad det tar att powerhika upp till kontrollen bara. Nu blrjar det kännas i benen men jag är fortfarande vid ganska gott mod vid 28 km. Fyller på med vätska och bullar i kontrollen. Bara sista berget kvar. Eller bara och bara… Det går bra en bit men sen är det stopp och jag får gå på så fort jag kan. Inte beredd på att det var så mycket skogslöpning här. Vill bara upp över trädgränsen igen så det blir lite svlare. Blir passerad en del och inser att tiden rinner iväg. Försöker trycka i mig några extra gels men det tar inte riktigt.

När jag väl är uppe på Välliste går det väl så där att springa på men jag håller i alla fall ett konstant tempo och håller mig på fötter och det får man kanske vara glad för. Vissa av partierna är rätt hala och trixiga. När det äntligen går nedför och man ser liftarna i Trillevallen så inser jag att det måste gå fort för att jag ska hinna i mål och jag tar rygg på en annan löpare med samma tidspress uppenbarligen. Och det går undan men är längre än jag trott först och jag orkar inte hålla ut hela vägen utan får stanna och hämta lite kraft. Fortsätter att gå ner mot målet och joggar sedan igång igen och tar mig sista kilometern i mål. 5,39 och lite sämre än jag hoppats alltså men ja, inte mycket att göra. Det finns andra lopp som är roligare och mer lämpade för mig. Jag får satsa på dem istället. Axa är bra och välarangerat men det är inte en bana som faller mig riktigt i smaken, för blött och lerigt och för mycket nere under trädgränsen. 

Efter lopet så kändes det oförskämt bra trots allt och jag tog mig en liten runda upp på Getryggen vid Storulvån.


Sedan åkte jag vidare mot Norge men det blev en rigtig flopp med riktigt ruskväder i Romsdalen. Ordentligt regn nonstop i två dagar och hårda vindar. I området jag var i stängde man av vägar och evakuerade männingor pga risk för jordskred så det blev inte mycket löpning. En morgon när jag tittade ut kunde man inte ens se bergen för det var moln hela vägen ner till marken. Synd men det är i alla fall avkopplande att vara borta lite och få se nya platser och läsa lite böcker.

Det här inlägget postades i Löpning, Lopp och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera