How fast can you go?

Med årets målsättningar ur världen finns lite mer utrymme för lek och oplanerade tävlingar som halvmarathon härom veckan tex. I torsdags var jag i Hammarbybacken på den lilla tävlingen Rogers bergstävling. 6 st stigningar i Hammarbybacken som slutade med en tredjeplats och idag var det Sträcklöpet, ett tufft obanat millopp söder om Stockholm.

Jag har sprungit fort på senaste tiden, ja fort för att vara mig i alla fall, och det känns lite överaskande för jag kan inte direkt skryta med någon hårdträning sedan i juli eller så. Nu har jag några fler lopp planerade innan året är slut och det blir dags att börja fundera på nästa år. Det blir bla SUM om två veckor och även där ska jag försöka att bräcka min tid från förra året med en hel del tänker jag. Tror även att det blir en snabb mil i Södertälje i oktober, vill ner under 40 medans det verkar vara inom räckhåll.

Med tiden på halvmaran så blev jag fartgalen och en tanke på en riktigt snabb mara i vår har slagit rot trots att jag bestämt att jag inte skulle köra fler asfaltslopp på ett bra tag. Det är inte säkert att det blir Stockholm men därikring vore lägligt så hinner man få lite strukturerad träning innan och öka chansen. Jag fattar att det är en galen tanke men jag vill ner kring tre timmar blankt. Det är jäkligt snabbt och ett vansinnigt tempo som krävs men jag tycker inte att det känns omöjligt eller åtminstone värt att pröva. Går det så går det!

image

 

Det här inlägget postades i Löpning, Lopp. Bokmärk permalänken.

Kommentera