Never again…

Det är imponerande att några tappra fortfarande är ute och går runt Mälaren. Men Fotrally är inte för mig. Jag kan uppskatta känslan att pressa sig själv så lång man kan men det var fruktansvärt tråkigt att gå och gå på vanliga asfaltsvägar fanns i stort sett inget att titta på. När mitt sällskap bröt var det tufft att fortsätta själv. Jag hade föreställt mig att det skulle dröja längre innan det hände. Kämpade vidare några timmar men sen hottade jag inte motivation nog att fortsätta. Det var i alla fall ganska enkelt att ta sig hemåt dagtid. Det får man ju vara glad över.

Fötterna är ganska ok idag. Resten av kroppen är i bra skick. Någon dag sedan börjar jag löpningen igen. Snart är det CCC i augusti och motivationen är på topp. Har en del kul träning i kalendern också innan dess.

IMG_1470.JPG IMG_1469.JPG IMG_1471.JPG

Det här inlägget postades i Lopp, Okategoriserade, Vandring och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera